Blogg

Det är inte mig det är synd om - förbud tiggeriförbud!

Som så många andra tycker inte heller jag om synen av tiggare. Det är fruktansvärt att se människor sitta på knä utanför butiker och shoppingområden med en pappmugg framför sig, ibland en handskriven skylt.

Men det är inte mig det är synd om, jag som kan röra mig fritt på gatorna och kliva in i de butiker jag känner för och kanske spontanköpa något. Det är tiggarna det är synd om, det är en tragedi som utspelar sig mitt framför våra ögon och vad gör vi; sträcker ut en hand, ger en sedel, nickar hej… visst, några gör det men alltfler klagar och denna ilska har fått en del politiska partier och kommuner att fundera på att införa tiggeriförbud.

Bisarrt!

Vad löser det fattigdomens problem att sparka på dem som sitter och ligger? Givetvis inte alls, men det dämpar det obehag som flera verkar känna inför att konfronteras med utsattheten på det här viset. Men det tar ju inte bort fattigdomen, det flyttar bara de fattiga och deras fruktansvärda problem någon annanstans. För att vi ska kunna dricka vår latte i lugn och ro.

Om tiggarna sitter fast i händerna på firmor som tvingar dem att tigga och sedan snor det mesta av de pengar som skramlas in – ja, men knäck då den branschen! Om en tiggare attackerar fysiskt eller verbalt (har någon nånsin drabbats av det!?) – ja, men stoppa då dessa individer!

Efter att allt fler röster, både från politiker och andra medborgare, under det senaste halvåret har höjts för ett förbud mot tiggare märker jag att jag allt oftare ger pengar till de stackare som tvingas sitta på knä i vårt samhälle, till personer utan rättigheter, utan en egen röst. Gör det du också. Våra små bidrag hjälper de som inget har samtidigt som den handlingen blir en liten protest i en vardagsmiljö där de flesta muttrande skyndar förbi de knäsittande utanför butikerna.

Det skattebaserade offentliga samhället bör ha ett jämlikt, öppet och tolerant samhälle som mål, och vi har alla ett ansvar att verka för att dessa mål nås. Men sträcker någon ut en hand för att be om hjälp bör det bemötas med respekt och förståelse, ibland kanske också en peng eller någon annan insats, inte spott och hat.